Historia

Borgviks historia sträcker sig lika långt tillbaka som hela Värmlands, det sägs nämligen att området kring Borgvik och sjön Värmeln är Värmlands vagga. Här bodde ”värmare” i vad som kallades Värmarnas land, sedermera Värmland. Forsen utnyttjades av kvarnar redan på 1300-talet och Borgvik utvecklades i århundraden till att senare bli en av Värmlands största järnbruk. Borgvik kan stoltsera med att ha levererat stångjärn till tillverkningen av bultarna i Eiffeltornet. På sin färd mot Halden stannade Karl XII på Borgvik för att medgiva byggandet av en kyrka, det sägs också att han hade i sina framtidsplaner att upprätta en stad här. Vi vet alla hur det gick i Halden och staden som växte fram låg istället fyra mil sydost om Borgvik, alltså Karlstad. Vid sekelskiftet gick det trögt för många av Sveriges järnbruk, så också för Borgviks bruk. Man försökte vända den nedåtgående trenden genom att bygga träsliperi och massafabriker för att tillverka pappersmassa. 1903 byggdes Borgviks träsliperi, av Major Knut Larsson, men det var bara i drift mellan 1903-1916 och byggdes sedermera om till kraftstation. Det är i dessa lokaler Sliperiet nu huserar. Under andra världskriget, vid invasionen av Norge förlades Sveriges tredje försvarsutpost på Borgvik, som var strategiskt viktigt ur försvarssynpunkt då Borgvik ligger i gapet mellan Vänern i väst och Värmeln i norr. På Borgvik finns idag många väl bevarade lämningar från den tiden som pansarhinder, skyddsvärn och skansar. På Borgvik finns också en av Sveriges nordligaste bokskogar.